Det har inte funnits tid att uppdatera denna lilla sida, dagarna har rullat på i ett jämnt och stadigt tempo.

Sent i säng och upp till sol, värme och ljuv tillvaro varje morgon.

Det är en liten promenad  varje morgon på 10 minuter bort till Eriks och hans anställda och den inleds på lika vis varje dag. Lämnar rummet/lägenheten på sjunde vångingen med ljuvlig terass, utsikt och svalkande vind (Airbrbr). Det är inga myggor heller på den höjden så det är ett tips för den som ska ut och resa. Har då hunnit duscha, leta fram dagens outfit vilket består av någon somring och sval blus och korta byxor (ej "kort" utan "korta"). Ner med hissen, litet "godmorgon" till vakten vid garaget och ut i den svalkande och småfläktande vinden på gatan. Efter 10 minuter är jag framme, ser ingenting, sjöblöt, svider i ögonen av den svett i ögonen, pappertussar utsmetade över hela hals, panna och nacke (går inte att dutta med papper för att hålla det värsta borta), kläderna fastsmetade på kroppen och försöker sedan att göra en graciös entré hos Erik och hans anställda grabbar. Skojar inte ens, exakt så. En enda dag var det lite svalare i och med att det hade åskat och regnat under kvällen och natten. Den dan gick jag ju förstås fel så det blev tre  gånger längre innan jag var framme och tills dess hade jag hunnit uppnå samma status igen som tidigare dagar när jag väl var framme så det blev ingen "frisk fläkt och ljuvlig figur" som kliv in den dagen heller...

Ojojoj, nu är det upp och i väg igen. Ska försöka skriva mer innan flyget lyfter hem i morgon förmiddag. Ikväll ska alla på Eriks kontor, gå ut och äta. Erik framläggande till killarna var "imorgon ska vi fira att Eva åker hem".

Jag stod typ bakom honom så det var sagt med flit... ;-)

Jag försökte vara lite skojsam och tyckte vi kunde gå någonstans där det var karaoke så kunde de få sjunga för mig. Själv sjunger jag aldrig någonsin men de kunde få underhålla mig... Det var ju himla roligt sagt eftersom jag då fick info av sällskapet att det tydligen bara finns karaoke på strippklubbar.

Näe, måste gå!! Iväg och ut på morgonpromenaden och upprepa varje morgons procedur!

Jajust ja, "Varenda minut".... och jag menar verkligen det, har varit helt fantastisk från ankomst till nu.

Idag var det lördag och dagen bjöd på en helrekond för kropp och själ! Det inleddes med ett besök på Eriks favorit frisering där han var bekant med alla.

Under tiden jag blev klippt såg jag att tjejerna på salongen fixade ögonbryn och ansikten på folk genom "trådning". Det har jag aldrig testat så det slog jag också till på. De "trådade" hela ansiktet. Det behöver jag inte testa fler gånger. Om man har någon i sin omgivning som man har ett ont öga till så kan man ju bjuda denne på en "trådning".

Sedan blev det fotvård och efter det massage. Underbart, vad härligt med massage!

Efteråt berättade Erik att det kallades "triggermassage". Om du blev den som blev bjuden på trådning så kan du ju bjuda tillbaka med 1 timmes triggermassage. Samtliga massörer  var blinda.

Naturligtvis har vi ätit gott hela dagen. Vid kvällens måltid blev en vegetarisk ravioli fylld bland annat med oliver. Galet gott. Och efter det avslutades dagen med en mosquito högt uppe på en Sky Bar.

Idag på morgonen tog jag mig från där jag bor bort till Eriks kontor på egen hand. Hittills har jag blivit hämtad och lämnat utan att ha en aning om vart vi varit när de kört kors och tvär och runt och ännu mer runt och det har dessutom vart kolmörkt ute, så jag kände det lite väl hurtigt när jag hörde mig själv säga i telefon till Erik att ”Nämen jag går bort till dig! Hur ska jag gå?”.

På kontoret beklagade jag mig lite senare för en av grabbarna som jag mötte i köket, och pekade på min fot vilket nu har betydligt mer än ett myggbett. Nu kommer jag få gulafebern, sa jag. Näe sa han och så skrattade vi lite.

Denguefeber – sa han och gick tillbaks till sin dator.

På kvällen käkade vi på en litet ställe där de endast hade vegomat. Jättelitet ställe alltså, likande som en liten pizzeria som mest har för avhämtning. Det fanns tre-fyra små bord. Och mygg. De hade som motto att man dödar inte något så jag fick berättat att de hade någon form av liten myggfångare som humant lurade in myggorna i en liten behållare och sedan släpptes de ut utomhus i det fria.

Kanske kan kolla om jag kan köpa med mig några sådana hem och dela ut till vänner och bekanta inför midsommarfirande och mysiga sensommarkvällar.

Idag fick jag träffa killarna på kontoret. Det är totalt omöjligt att återge vad de heter. Jag försökte härma det de sa när vi hälsade men lät typ "hremfln" och "shrnla" för allihop. Utom en som hette Stefan (Stephan) och därav blev han självvald som den jag kommer att prata med.

Vid lunchen var vi samlade allihop och vi var ca 10 stycken, inkl Erik, och två av oss åt med gaffel. Erik och jag.

Eftersom jag är lite "gäst" och svensk så såg jag till att fixa kaffe till oss som ville ha. Svensk kaffe förstås, vilket redan fanns på plats i köket men av någon anledning tyckte de andra att mitt kaffe var starkt ;-) Förstår inte vad de menade med det. Och det är nog bäst att se till att vara den som drar igång bryggaren framöver om jag själv vill ha en kopp så inte någon annan hinner före.

Det är tydligen på gång att firas Independence Day vilket är nu den 4 februari. Jag och några andra satte oss och skulle försöka diskuttera olika saker på engelska varav en var infödd Sri Lankabo, en från annat land i Asien (minns ej vart) och jag med fantastiska engelska kunskaper och ännu bättre på uttal av dessa. Undertiden hade militären flyguppvisningar utanför fönstret! Det gjorde ju samtalet och förståelsen av vad de andra försökte säga ännu bättre.

Kvällen avslutades med att äta på en kinesisk restaurang. Vilket ställe!! Jag kan garantera att det finns inte något ställe i Sverige som ens är nära av att vara så pampigt och tjusigt som där vi hamnade.

Jag brukar inte fota när jag är någonstans men nu blev det rena papparazzin när vi gick genom hotellbyggnaden till restaurangen. I restaurangen har servicepersonalen olika uppgifter. (I går var det en vars arbetsredskap var en slangbella och han skulle hålla kråkorna på avstånd från matgästerna). En av tjejerna på restaurangen hade som enda uppgift att gå runt och fylla på te vid allas bord. Jag tittade på henne, och inte vad hon bar på, när hon kom fram och frågade om jag ville ha lite att dricka. Jag tackade för frågan och beställde glatt ett glas vitt vin. Hon blev lite förvirrad av min önskan men sedan förstod jag att hon serverade teeeee!